Däckbyte

Det börjar bli kallt och därmed dags för däckbyte. Här i Torshälla finns en liten däckfirma som fixar däckbyte för 50:-/däck. Det är det klart värt när man inte har något garage och det är kolsvart hemma (jag har i och för sig aldrig någonsin bytt däck själv men jag tror det är jobbigt om det är kallt och mörkt). I våras skickade min man mig till däckfirman, däcken fanns på plats hos verkstaden på "förvaring" så det var ju bara att åka dit. Båda barnen var med och jag tänkte att detta är väl ingen match. Väl framme stod ca sju bilar på parkeringen. Jag gick in och försökte få lite uppmärksamhet att en ny kund kommit. Ingen tittade upp och killen som bytte däck - han bytte däck och ingen ting annat. En vänlig man som också väntade sa att jag kunde ta en nummerlapp från rullen som låg på några uppstaplade däck. Nr. 64 fick jag.

- Vad är det för nummer nu? frågade jag
Den vänliga mannen skakade på huvudet och sa att inte visste men han hade 59.

Jag tog mod till mig och gick fram och knackade däckbyterkillen på axeln,
-Ursäkta vad är det för nummer nu ? Med en suck reste han på sig och fladdrade lite med armarna,l han sa inget men jag förstod att han menade

- Jag har ingen djävla aning, jag byter däck och jag har gjort det sen halv sju i morse jag börjar bli trött och skiter fullständigt i om du har 64 eller 175, när en bil åker ut åker en ny in.

-Okej!

En väldigt lång dam utan ytterkläder kom och jag tänkte henne kanske jag kan fråga - men hon visade ganska tydligt med sitt kroppspråk att hon inte vill prata och gick in på det såkallade kontoret och la patiens på sin datorn (det var hon som tog betalt efter däckbytet). Barnen ville hellre sätta sig i bilen och vänta men jag var livrädd att förlora min plats i kön och var fullt koncentrerad på att ta reda på vilket nummer som var på tur. Utanför kom nya bilar och bara ställde sig vilket också gjorde mig lite orolig - hur visste dom vems tur det var, skulle jag gå ut och tala om att jag hade nr 64 eller fråga vem som hade 63. När jag såg en ny verkstadsfarbror (med förövrigt de skitigaste händer jag någonsin sätt) frågade jag försiktigt om mina däck som låg på förvaring kunde tas fram under tiden man väntade svarade han bara kort med stark finsk brytning.

-Nej!

Den vänliga mannen log lite mot mig och jag förstod att det var bara att gilla läget.
För de 200:- man betalar så får man ett däckbyte och absolut inget mer - all form av service, trevligt bemötande eller information hur man ska gå till väga ingår inte i avgiften och kommer nog heller aldrig någonsin att ingå men man får sina däck bytta och det är ju det man vill.


I går fick Allan åka och byta däck.