Jag fick som jag ville

För en månad sen såg det ut så här hos oss på baksidan.

Men förra hösten när vi inte hade några renoveringsprojekt på gång så började jag fundera på att bygga ett slags uthus där det vita staket står och där det förövrigt sluttar rätt ned.

-Glöm det sa Allan det går aldrig.

Men det är då jag vet -när han svarar direkt utan att tänka efter som jag kommer få precis som jag vill. Han är så lättläst och jag är så smart....

I går hade vi grillkväll på vår nya altan och satt och åt i vårt nya uthus.

Skolväska

Att Sofia skulle få en ny skolväska när hon började ettan var ju givet. Däremot har jag varit lite avig till Lovisa som också vill ha en ny väska för att hon börjat femman. Jag tycker hon har massor av väskor och dessutom tittar hon på otroligt opraktiska väskor.

-Men hur ska du får rum med allt i den där undrar jag när hon tar fram en minimal märkesväska, det är väl bättre med en rejäl ryggsäck eller

-Men den där kommer du ju inte orka bära - man kan ju inte ha en stor sportväska till skolan osv.

Hon har fortfarande inte fått någon ny väska och är givetvis missnöjd över det.

Häromdagen när jag var hemma hos mamma och hjälpte till till i hennes renoveringsröj så dök en gammal skolväska till mig upp. Min bror höll på att skratta ihjäl sig.

-Det kan inte vara möjligt - hade du verkligen den i skolan? Blev du inte "trackad"?

Det var lite "inne" med sådana där väskor då och självklart skulle jag också ha en, det var när jag började ettan i gymnasiet. Herregud jag skulle ju läsa ekonomi, viktiga dokument skulle ligga i denna väska.

Jag kom inte ihåg hur länge jag stod ut att bära den men jag kommer ihåg att den var väldigt tung, stor och otymplig. Jag fick dessutom inte i så mycket som jag hade hoppats på. En riktig minusväska alltså. Men det vägrade jag erkänna då.

Var fasen hade jag gympakläderna och den blöta handduken?

Kräftcollage

Smutset på golvet är förmodligen en synvilla - ngt smuts på kameralinsen. Jag har alltid skinande rena golv......

Min första kärlek

Hittar en bild på Luke Macahan - min barndomskärlek och blir så nostalgisk. Ingen kunde kasta sig upp på sin häst som Luke. När jag ser på bilden tycker jag dessutom att han "håller än". Jag tycker fortfarande han är vacker.

Men sen ser jag nästa bild i realtid:

Tänk om jag skulle ha gift mig med honom - han är ju pensionär!

Lätt med 9 mil på cykel

En "Vätternkompis" till mig ( han har cyklat stora Vättern och jag tjejvättern och vi vättar håller liksom ihop) cyklade Vasaloppet igår. Jag hade ju inte tränat så mycket i sommar så jag avstod dessa 9 mil. Men nu ångrar jag mig! Jag skulle nämligen ha fixat detta galant gick det glädjande upp för mig idag. För jag hade en bättre tid på mina 9 mil i Motala än han hade på sina 9 mil i Mora (och det är ju inte vilket landskap man cyklar i som spelar roll - 9 mil är 9 mil). Han har dessutom legat i hårdträning inför detta lopp och jag använde bara mina naturliga krafter. Tilläggas ska väl säga att jag blev lite hånad över min tid då för ett år sedan - men nu vet han hur jobbigt det är att cykla 9 mil OCH DÅ CYKLADE JAG 20 MINUTER SNABBARE!

Fotbollspremiär

Idag var det fotbollsmatchpremiär för Sofia. I måndags bestämde hon helt plötsligt att hon ville börja spela fotboll. Vi har visserligen tjatat på henne ett tag eftersom vi bor nära planen och kompisarna spelar. Nu var dock tiden mogen och ny utrustning köptes in. Hemma är hon tuff och dessutom väldigt duktig när hon dribblar boll med sin syster. Men när hon väl ska börja med något så blir hon så pirrig. Träningen gick jättebra och hon var dessutom överlycklig efteråt och berättade stolt att på söndag var det match. Samling kl. 09.00 för spel i Katrineholm. Hela familjen packade matsäck och var mycket peppade. Men på plats tog fjärilarna över i magen på Sofia och hon vågade inte beträda planen. Vi försökte och försökte. Hon sa att hon ville men vågade inte och började dessutom gråta. Detta kändes ju en aning pinsamt då både jag, Allan och Lovisa stod bredvid och försökte dra henne in på plan. Motståndarlaget måste trott att vi var helt galna. Men vi vet ju att det är bara en liten tröskel som måste övervinnas och sen tycker hon det är så roligt. Men det gick inte så fort hon skulle in började hon gråta och det kändes ju sådär att ha offrat en söndagmorgon för en tripp till Katrineholm. Men plötsligt så händer det! In på planen så storspelar hon med stort leende på läpparna. Hon blev tom arg när det var dags för byte. Överlycklig kommer hon springande och berättar att om två veckor är det match igen.

Vad hände?

Hon kommer få en ny fotboll av Lovisa

Hon fick en tablattask av sin kompis Hanna

Hon ska få 100:- + den största glassen på Slagstaglass av Allan

och jag fick åka till Godislandet + att jag ska städa hennes rum i två veckor.

Det är så skönt när barnen själv får välja.

Allergi hos tandläkaren

Var med 11-åringen hos tandläkaren. Där får man alltid svara check på samma frågor; namn, adress, telefonnummer och om man är allergisk mot någonting.

Lovisa säger att hon är lite pollenallergisk vilket hon visserligen är men jag försöker tysta ned henne lite för jag kommer ihåg hur det var när jag var liten.

Man kände sig lite förmer om man var allergisk mot något så när jag fick allergifrågan så svarade jag:

-Lammull!

Det "flashade" förbi att mamma någon gång sagt till mig att du kanske är lite allergisk mot lammull efter jag varit lite rödflammig i ansiktet.

Denna lögn blev pinsam redan året därpå (vem är allergisk mot lammull??) men jag hade inte mod nog att säga att jag nog inte var så allergisk så jag svarade ja lite förbigående. Inte ens när jag i vuxen ålder kommer med lammullströja på mig vågar jag säga att det var en lögn.

Jag går numera hos privat tandläkare och där är jag fullt frisk.

...och barnen bara växer!

I april när Sofia fyllde 7 år fick hon bl.a kläder och skor. Nu har hon klagat på att alla skor gör ont i tårna. Hennes stl 34 har helt plötsligt blivit stl 36. Detsamma gäller kläderna de har blivit för små och hon har hoppat över en storlek. Herregud vad hon har växt i sommar!

Men det värsta är att det smittar av sig, jag har också växt!

Min rosa flytväst

Det här är min flytväst som jag köpte när jag var 14 år. Jag och min kompis Jenny gick och köpte nya inför en sommar på Harstena där vi skulle sommarjobba. Jennys familjs bor där på somrarna och hon hade fixat jobb till henne och mig i en kiosk. Vi började bli vuxna och vi ville ha lite fräscha flytvästar. Vi gick länge och valde hur våra flytvästar skulle se ut, vilken färg, vilket märke osv. Sen var det det där med vikten. Vi vägde väl runt 50 kg skulle jag tro och det fanns 50-60 kg och 60-70 kg att välja mellan.

Det var inget snack om vilken vi skulle ta, Jenny tog en blå och vit och jag en vit och rosa båda med vikten 50-60 kg.

-Vi kommer aldrig väga över 60 kg lovade vi varandra .

Herregud vad vi var naiva!

MEN, jag flyter fortfarande på min rosa flytväst, jag testar den varje år, jag flyter och jag blir så glad. Jag älskar min rosa flytväst och lappen som sitter i nacken med kroppsvikt 50-60 kg är jag väldigt rädd om och jag visar gärna upp den.

Semester

Det är Allans sista semestervecka han har haft fyra på raken. Jag har haft två veckor, jobbat en och nu har vi den sista tillsammans. 

Men vi har så olika syn på vad semester är. Allan går upp 7.00 åker till brädgården, väcker mig 7.30 för jag måste hjälpa till och bära. När han åker tillbaka med släpkärran passar jag på att "vila" mig lite. Äter sen en låååång frukost och läser varenda notis i tidningen. Allan står upp och hivar i sig fil och musli. 

-Du måste hjälpa till att måla, säger han.

-Nu, frågar jag?

Han svarar inte men jag förstår av blicken att jag helst skulle ha målat i går. 

Solen skiner så det är ändå okej att måla ute, för då kan jag förbättra på min solbränna. Efter målningen är jag trött och svettig. Allan håller på att ta bort delar av altanen som vi bygger om. Han sliter hårt och är kanske ännu svettigare än mig, men han fortsätter. Jag lägger mig på en luftmadrass i poolen och vilar, somnar. Så skööönt.

När jag vaknar till så frågar jag Allan om han vill ha kaffe.

-Ja det skulle vara gott säger han.

-Gå och sätt på då säger jag guppandes på min madrass!

Allan tyckte inte det var lika roligt som jag tyckte.