Sköna söndag

Vi hade lite olika sysslor idag i vår familj. Allan började givetvis och klippa och vattna gräsmattan (vi har sjövatten tack och lov - annars skulle vår vattenförbrukning vara högst i Sörmland). Efter trädgårdsarbete kände Allan att det var länge sedan han rörde sig så när solen stod som högst och det var störst chans för värmekollaps bestämde han sig för att springa en timme. Lovisa hade match i Mesta så varför ta bilen när man lika bra kan springa?
Där är vi ju väldigt olika han och jag.

Här är jag samma tid:



Efter hängmattehänget så tog jag ett premiärdopp! 16 grader faktiskt. Det skulle Allan aldrig klarat - vilken tunnis han är!

Gräsmatteblogg

Gräsmattesäsongen är nu i full gång. Maken klipper, vattnar, vertikalskär och gödslar mest varje dag. Gräsmattan är som en liten baby för honom. Så här såg gräsmattan ut för någon vecka sedan.

Så här såg den ut idag. Nu börjar mönster dyka upp och barnen bör ej beträda hans matta.

Han borde vara nöjd - men nej en tiobladig skärare är beställd från England. Gräsnörd är väl bara förnamnet.

Sovvanor

Idag när jag hämtade barnen var minstingen på riktigt dåligt humör. Arg som ett bi var hon och kunde inte förklara varför.
-Jag är inte arg väste hon med igenknipen mun. Hon var troligtvis trött efter dagens utflykt så jag frågade lite försiktigt:
-Är du lite trött kanske? Fel fråga naturligtvis för då blev hon om möjligt ännu argare och skrek
-Nej jag är inte trött, låt mig bara vara. Två sekunder senare sov hon i bilen. (Det var då man blev sugen och väcka henne och säga att du var ju visst trött, men jag höll mig.)
Samma sak är det min man, han vägrar att erkänna att han sover framför TV:n. Jag kan komma upp med en kopp kaffe och fråga;
-Oj sov du?
-Nej, säger han och vinkar lite fånigt med ena handen för att försöka övertyga mig att han var vaken.
-Men varför kan du inte bara erkänna att du sov säger jag då.
-Men jag var vaken?
-Troligt svara jag alltid och så där håller vi på (ett litet kvällnöje....).
Dagen därpå erkänner han alltid att han somnade i soffan och jag undrar varför det är så svårt att säga det med en gång.
Själv somnar jag ofta i soffan och erkänner alltid, jag blir nämligen lite smått galen om någon väcker mig. Ikväll blev jag väckt och nu sitter jag här framför datorn och kan inte somna!

Bad

I fredags hade vi gäster och trots att inte poolen var fylld så hindrade det inte barnet att bada. Det fanns ju badkar!

Firma Bygg & Flytt

När mamma nyligen fyllde 60 så gav jag och min bror henne en hammock. Idag var det dags att se till att den kom på plats. Vi hade lovat att montera den samt fixa till altangolvet. Jag och Carl brukar ju prata om att inte skaffa gemensam firma som skulle heta "Bygg & Flytt" -enkelt, snabbt och smidigt . Vi började dock redan på onsdagkvällen med "uppladdning" hemma hos mamma. Kräftor och grogg! Lite sega var vi på morgonen men kom upp i god tid.
Lika nytta som jag haft av min syslöjd så har nog min bror haft av din träslöjd. Men han var vid gott mod när han började montera hammocken.

Beskrivningen var dock inte den bästa så efter en stund (någon timme) åkte vi tillbaka till hammockaffären och kikade hur den var monterad.

Affären var stängd men en färdigmonterad stod ute så vi kunde i lugn och ro granska den. Normalt skulle vi ha bett min händige make man han var och fiskade i Kloten. Han skulle dock ha förstört den goda stämning vi ändock hade för han jobbar lite för snabbt för oss, man hinner inte prata. Det gör vi i vår firma.

Efter ett tag gick hammaren sönder - då blev det fikarast.

Men plötsligt så händer det! Efter ca 10 timmar så var vi klara!

Ja - taket är inte klart men nu har vi i allafall en skön viloplats när vi kommer nästa gång.

Nostalgitripp

I dag hade vi fint sällskap på veckopromenaden (ja, det var ju några månaders sen vi var ute och gick men ambitionen finns kvar). Jenny från Malmö var hemma och vi ville visa henne hur det brukar gå till när Torshällabrudarna är ute och går. Det började helt bananas när Jenny hade jeans och skinnjacka, hon har i och för sig alltid hatat joggingbyxor men herregud vi är ju ute och sportar.

Sen gick vi runt i våra barndomsområden och mindes. Vi gick förbi lekparken där vi brukade leka och tyckte den blivit så liten, vi gick förbi skogsdungen där vi brukade hänga och tyckte björkarna blivit så stora. Sen kom vi till vår gamla skola som såg exakt likadan ut. Vaken större eller mindre, samma klotter på väggarna och samma skyltar över dörrarna.
Ja även vi var dessamma, 9D power!

Vi enades om att syslöljden var nog det ämne vi haft mest nytta av. Vi är alla väldigt syintresserade, vi fållar, tråcklar, sömsmånar och mönsterpassar. Det bästa som finns är när man köpt ett helt nytt tyg som man får sätta vantarna i och sy ett par snygga gardinuppsättningar. Fålla upp lite...

NOT!

Samling vid pumpen

Jag älskar de svenska schlagertävlingarna och det skulle mycket till att jag missar dem men jag skulle kunna tänkta mig att hoppa över dem om vi hade födelsedagsfest hemma. Därmot är jag inte alls lika förtjust i schlager-EM, inget intresse alls egentligen. Min man har inget större musikintresser överhuvudtaget. En allmänlyssnare utan några större idoler. Men han är ofattbart såld på stora schlager-EM. Han ser alla införprogram och följer slaviskt omrösningarna på semin osv. Jag tycker att det kan bli lite långtråkigt och hade inga planer alls på att se finalen eftersom vi hade 11-årsfest hemma.
Men det fanns inte en chans i världen att tårtkalaset skulle hindra Allan att se hela spektaklet, så därför fick tårtan intas i framför TV:n.
Allan förstås i mitten så han har TV:n rakt framför sig.

Gina Tricot

Hört av min dotter:

-Mamma var jobbar N:s mamma någonstans

-Hon jobbar på Gina Tricot

-Finns det något kött som heter nästan lika?

-Ja menar du Entrecote?

-Ja, för idag i skolan när vi frågade var N:s mamma jobbar så sa H,

-Gina Tricote det köttet älskar jag.

N tyckte inte det var roligt!

Korta armar

Min bror tyckte det var viktigt att smörja in sig när vi var i Egypten - men bara det han kom åt själv.

Nya bilar

Ofta på turistställen förvånas man över hur otroligt fina bilar de har. Det gjorde man inte i Egypten.

Första klassens underhållning

Bor man på ett lyxigt all-inclusive-hotell så finns många fördelar. Man behöver bara se lite törstig ut så kommer en kille med ljusblå keps och frågar vad man vill beställa och sen kommer han efter någon minut - man behövde inte ens lyfta på baken från solstolen. Fantastiskt! På eftermiddagen fanns en mycket bra snacksbar där man kunde ta för sig av smörgåsar, bakverk, glass, frukt m.m. Här hade servitörerna skjortor och kom med våra drinkar som vi efter tag hade börjat tycka om. Har inte bestämt mig än för om underhållningen på kvällen var fördel eller nackdel. För den var otroligt dålig att den blev underhållande. Första kvällen var vi seriöst förväntansfulla. Barnen tyckte det var mysigt att gå på disco och vi vuxna satt och undrade vad som skulle hända där på scenen. Fem fåtöljer stod framme med glittrande tyger i olika färger och vi undrade så vad som skulle hända. Starten blev lite sen och vi såg "showgruppen" gå omkring i diverse utstyrslar och en än gång - vi var så förväntansfulla.
Aldrig aldrig någonsin kunde vi drömma om vad som komma skulle.


Efter lång väntat kom så "Showen" äntligen igång. Ljudet var uselt och engelskan de pratade hade stark tysk brytning. Till slut lyckades vi komma underfund med att det skulle ordnas en limbotävling för publiken. Ingen gick naturligtvis upp så "showgruppen" gick ut och raggade. Bör sägas att våra drinkar inte bitit så mycket så ingen av oss var i någon särskild parystämning. Men vilket party det blev. Gruppen gick fram till Allan.

-Come on do the limbodance, come on....

Vi andra hetsade på lite (förutom vår äldsta som kommit i skämmsålder) och tillslut gav
Allan med sig med orden;
- Va fan, lite limbo kan jag väl bjuda på.
"lite limbo" var veckans underdrift - där på scenen utspelade sig något som jag aldrig kunde drömma om att jag någonsin skulle få uppleva . Allan tillsammans med fyra andra européer skulle tävla om vem som kunde bli Mr Makadi Pallace (vårt hotells namn). Jag kan verkligen inte beskriva hur dålig den s.k. tävlingen var - men jag skrattade så jag nästan kissade på mig - för allt var så otroligt sjukt. De fem männen fick låtsasskratta och låtsasgråta, de fick stöna och de fick skrika. Vid det här laget hade Lovisa tagit med sig mormor och gått - hon klarade inte av att vara kvar. De fick springa runt en pinne och bli yra m.m. m.m.


All heder åt Allan -det fanns ingen återvändo, han är dessutom tävlingsmänniska och gav järnet. Min bror och jag låg vikta av skratt. Småtjejerna tyckte dessutom att det var bra.

Bjuder här på ett litet bildkollage

Lite övningar i mikrofon och här fortfarande ingen aning om vad som komma skulle. Helt plötsligt fick alla gå bakom scenen för nu skulle det "cat walkas"

Det hela avslutades med dirty dancing på podie (jag som inte ens visste att han kunde dansa)

Hur gick det då?
Skulle han bara ha tag av sig joggingskorna så skulle han ha vunnit men nu kammade den tatuerade norrmannen hem "Mr Makadi Pallace". Men Allan hade definitivt fått sina 15 min i rampljuset!

Första drinken

En skön vecka är över. Jag sov mig igenom hela resan till Egypten och då känns det lite smått otroligt att bara vakna upp mitt ute i öknen (ja nästan i alla fall). Efter 30 minuters sandutsikt så uppenbarades sig det enorma hotellkomplexet. In i hotellreceptionen och på med våra all inclusive-armband. 

Vi satt ganska snart i baren för att testa våra nya band. Så här såg det ut när vi tog första drinken.

De inhemska drinkarna var i stort sett omöjliga att dricka men efter ett tag vande man sig och nu efter en vecka är det nästan så man saknar dem..   

Hemma igen

Så såg det ut för mig i förmiddags....så ser det inte ut just nu.

Om några timmar åker vi

Förra veckan fyllde pappa 70 år. Vi (mest mamma kanske) hade fixat med en bjudning hemma hos dem. Folk skulle komma redan under eftermiddagen så jag erbjöd mig givetvis att hjälpa till. Jag tog ledigt från jobbet på eftermiddagen och vi bestämde att två skulle både jag och min bror komma dit och hjälpa till. När vi kom var allt färdigt. Det fanns faktiskt ingenting att göra. Mamma är helt fenomenal på att hinna med att fixa och dona.
Nu är kl. 02.25. och vid femtiden åker vi till Arlanda . Jag har precis packat klart!
Tror inte att jag kommer koppla upp mig i Egypten. Jag tänkte faktiskt ta det riktigt easy. Men när jag kommer hem så har jag säkert massor att blogga om.

Underbara hantverkare

För några veckor sedan beställde jag en kakelläggning till vår entré på jobbet. Jag ringde till den bästa mattläggaren i hela stan. Det vara bara fyra plattor som behövde bytas ut men vd:n kom personligen och "kollade till" jobbet. 

-Det här ska inte vara några problem sa han och tog med sig en platta som prov.

-Det ska vara klart innan 1 maj sa jag och han bara log och sa att det var inga problem alls. 

Ofta när man pratar med hantverkare så tänker man att det här kommer inte han att komma ihåg, jag kommer nog få påminna lite - men inte den här mattfirman. Jag har fått påringningar samt mail med lite lägesrapporter. Först att dom hade beställt plattorna, sen att de var på väg osv. Han ringde tom och talade om att nu har dom kommit och jag ringer innan jag skickar ut någon så jag vet att ni är på plats.

Idag ringde han och sa att han skickar en kille. Det var dessutom firmans snyggaste kille (ja näst efter vd så klart). Så jag kunde faktiskt på min egen arbetstid bara stå och "drägla" lite. Tjejerna på  jobbet frågade tom hur jag alltid får de snyggaste hantverkarna.

-Kontakter, svarar jag så klart.

Kl. 17.30 var allt på plats dagen innan 1 maj precis som utlovad.

Love hantverkare!