I lördags valde vi Gillersklack, dels för att det var närmare och dels för att killarna skulle få åka lite på längden. Inte alls något höjdarställe men roligare - i allafall efteråt. Vi skrattade oss igenom hela middagen efter allt dråpligt som hänt under dagen. Här fanns endast ankarliftar, det hade barnen inte provat på i Romme så stor kalabalik utbröt när det gick upp för dem att inget annat alternativ fanns. Lugna föräldrar (nåja) lyckades dock lugna ned barnen. Väl i liftkön är det dock svårt att behålla lugnet när ankaret kommer dundrande emot en, man är fokuserad på att den ska komma rätt i baken på sig själv och det hälften så långa barnet, man ska hålla reda på sina skidor och stavar, hålla koll på barnets skidor och att sedan titta rakt framåt. Samma stress uppstår när man väl ska av och liftjäkeln ofta fastnar lite snygg i byxan. Men vi var så glada ändå!
Killarna fick fixa lunchen när de var färdigskidade. Grillad Denniskorv på engångsgrill stod på menyn. Denna dag var den kallaste av alla dagar och dessutom snöade det, så när vi utförsåkare fått av oss skidorna, och knäppt upp pjäxorna (så fötterna äntligen fick liv) och fått plats i värmestugan började vi stelfrusna undra var karlarna med mat och varm choklad var. Efter lite ringande visade sig att de höll på att grilla mitt i backen - de hade tagit med sig packning och allt och ville ha en utomhuslunch! De tidigare lugna mammorna var inte så lugna längre - barnen frös och var hungriga och det fanns inte en chans i världen att vi skulle börja bergsklättra.
-Det lät inte som de tänkte komma, säger karl nr. 1 till karl nr. 2. Kan vi ta med oss grillen ned?
De förstod att de inte hade något val och det är nu man önskar att man var på plats med kamera för karl nr 2 tog den brinnande engångsgrillen i ena handen och började springa ned - elden tog sig ännu mer och snart brann hela lådan och även del av handsken. Karl nr. 1 kunde inte röra sig han låg i backen och skrattade så han grät. Det var inte bara han med den brinnande grillen som såg rolig ut det var även alla människor runt om kring som undrade var det var för galning i knallgul jacka som sprang nedför backen i något slags OS-lopp med brinnande fackla i handen. Vid det här laget hade vi andra tinat upp och kunde glatt skratta oss igenom lunchen. Han med jackan hade klarat sig bra - men han behöver nog köpa nya handskar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar