Klädvalsvånda

Jag ska på fest på lördag och undrar givetvis vad jag ska ha på mig. Men efter lite inspiration från Melodifestivalen så känner jag mig lite mer lugn. Nu undrar jag vad som skulle göra mest succé;  om jag skulle glida in i en slimmad guldpaljettoverall likt Agnes eller som Sarah Dawn Finer i en mellanöstern klänning där översta byrålådan skulle vara utdragen.

Vasaloppet

En av mina väninnor befinner sig just nu i Sälen och ska genomföra "Stafettvasan". Jag åkte ca 2,5 km på längden i lördags och jag har fortfarande ont i olika kroppsdelar som jag inte trodde fanns. Om jag någongång blir tillfrågad om jag ska vara med kommer jag säga nej.

Go Ullis Go!

Stattbranden

Jag måste kommentera Stattbranden även fast jag helst bara skriver roliga saker. Men jag är så otroligt illa berörd av den.  Jag var där i förra veckan fick se den nyrenoverade restaurangen - alla vackra golv, nygamla trappor man gjort i ordning och alla möbler man renoverat. Allt är nu borta! Det är ju inte bara ledningen med personal man tänker på, hela Eskilstuna drabbas av detta - alla mår dåligt av att stadshotellet i Eskilstuna har blivit utsatt för mordbrand.  Jag hoppas verkligen att de som ligger bakom detta hittas! 

Den här killen är jag kompis med

Det här är en facebook- kompis till mig. När mina make blir vän men  oproportionerade brudar så blir jag vän med gaddade killar födda -89 -. I am alive!

Länge leve sittliften

Idag söndag har jag så ont i kroppen, både befintliga och obefintliga muskler gör ont. Den värsta och konstigaste värken har jag jag i halssenorna (eller vad fasen det kan vara) som går mellan axlarna och huvudet. Jag kan med viss möda hålla huvudet uppe men kan inte lägga ned huvudet och och inte lyfta upp det utan att hjälpa till med händerna. Jag var i lördags och åkte en tur på längden vilket jag inte har gjort på väldigt väldig länge men jag tror att jag fått ont efter alla anspänningar i ankarliften. Anläggningen i Gillersklack hade några år på nacken och liftarna kändes minst sagt lite "rossliga". Efter lunchen när vi ändå var lite inkörda missade min minsting liften hon slet tag i mig - jag försökte dra henne med mig men misslyckades. 

Vi låg båda på backen med skidorna rakt upp. Det är förövrigt när man ska ta sig upp som man upptäcker att det var ganska länge sedan man var en vig gymnast.  Karl nr 2 kommer med sin gula jacka och hjälpte oss upp och säger lite försiktigt att det såg roligt ut. Vi beslutade att småttingarna fick åka tillsammans och han skulle agera liftvakt och hjälpa till. En ganska skön känsla infann sig strax efteråt då även mamma nr. 2 som är betydligt mer van liftåkare än mig också ramlade omkull i liften. Nu var karl nr 2 övertänt när han skulle hjälpa småttisarna med liften. Han tog tag i ankaret med all kraft och la den tillrätta mellan tjejerna. Men liftvajern åkte iväg utan ankaret,  han hade med sin styrka och total fokusering lyckats slita loss hela ankaret, tjejerna stod stilla kvar. När han insåg vad som hänt och nästa ankare började närma sig hivade han iväg den trasiga liften fick tag i en ny och fick tillslut iväg tjejerna. Jag åkte ensam bakom och skrattade så mycket att jag hade svårt att sitta kvar. Men vi lyckades tillslut ta oss upp men vi föredrar alla sittlifter. Då slipper man både strul och träningsvärk.

Stora och små barn nöjda i sittliften.

Gillersklack

I lördags valde vi Gillersklack, dels för att det var närmare och dels för att killarna skulle få åka lite på längden. Inte alls något höjdarställe men roligare - i allafall efteråt. Vi skrattade oss igenom hela middagen efter allt dråpligt som hänt under dagen. Här fanns endast ankarliftar, det hade barnen inte provat på i Romme så stor kalabalik utbröt när det gick upp för dem att inget annat alternativ fanns. Lugna föräldrar (nåja) lyckades dock lugna ned barnen. Väl i liftkön är det dock svårt att behålla lugnet när ankaret kommer dundrande emot en, man är fokuserad på att den ska komma rätt i baken på sig själv och det hälften så långa barnet,  man ska hålla reda på sina skidor och stavar, hålla koll på barnets skidor och att sedan titta rakt framåt. Samma stress uppstår när man väl ska av och liftjäkeln ofta fastnar lite snygg i byxan. Men vi var så glada ändå!

Killarna fick fixa lunchen när de var färdigskidade. Grillad Denniskorv på engångsgrill stod på menyn. Denna dag var den kallaste av alla dagar och dessutom snöade det, så när vi utförsåkare fått av oss skidorna, och knäppt upp pjäxorna (så fötterna äntligen fick liv) och fått plats i värmestugan började vi stelfrusna undra var karlarna med mat och varm choklad var. Efter lite ringande visade sig att de höll på att grilla mitt i backen - de hade tagit med sig packning och allt och ville ha en utomhuslunch! De tidigare lugna mammorna var inte så lugna längre - barnen frös och var hungriga och det fanns inte en chans i världen att vi skulle börja bergsklättra. 

-Det lät inte som de tänkte komma, säger karl nr. 1 till karl nr. 2. Kan vi ta med oss grillen ned?

De förstod att de inte hade något val och det är nu man önskar att man var på plats med kamera för karl nr 2 tog den brinnande engångsgrillen i ena handen och började springa ned - elden tog sig ännu mer och snart brann hela lådan och även del av handsken.  Karl nr. 1 kunde inte röra sig han låg i backen och skrattade så han grät. Det var inte bara han med den brinnande grillen som såg rolig ut det var även alla människor runt om kring som undrade var det var för galning i knallgul jacka som sprang nedför backen i något slags OS-lopp med brinnande fackla i handen.  Vid det här laget hade vi andra tinat upp och kunde glatt skratta oss igenom lunchen. Han med jackan hade klarat sig bra - men han behöver nog köpa nya handskar.

Vackra Bergslagen

För ca två år sedan började våra kompisar att bygga ett hus uppe i Kloten. Allan tyckte det var spännande och han har följt bygget på nära håll. Dels har han hängt med dit och jobbat som byggarbetare/hantlangare/målare/alltiallo men han har även varit fascinerad över området, de stora skogarna med de små tjärnarna. Vi andra i familjen har endast sett några suddiga mobilkamerabilder från stället och har blivit väldigt nyfikna på stället. I onsdagskväll bar det iväg. Bilen var fullproppad med mat, dryck och andra nödvändiga saker att ha ute i vildmarken (typ playstation med singstar). Det är ca tvåtimmars bilresa och det är trots den relativt korta avståndet ganska stor skillnad på lanskap och framför allt väder. Det är så mycket snö här. När man tror att det inte finns mindre vägar så svänger man in på en ännu mindre med granar och tallar hängandes snötunga över vägen/stigen. Man åker förbi samhällen som, Malingsbo, Näcktjärn, Älgkullen, Rundberget och Ställdalen och varje samhälle har max tre hus.

Barnen blev nästan rädda ju längre in i skogen vi kom och försäkrade sig att det verkligen var så att alla björnar går i ide på vintern. När den allra minsta vägen började ta slut var vi äntligen framme. Det var endast snön som lyste upp så vi såg inte så mycket av uteomgivningen. Men inomhus sprakade kaminen och en god middag och bastu stod på menyn. Alla flickor Delac är ju så där lagom galna så vi kastade oss ganska raskt i snön och fick den där riktiga köldchocken som faktiskt är härlig att få. Skulle kameran har varit uppe när jag rullade mig helt naken i snön skulle jag givetvis ha lagt ut den bilden men det var den inte :-).
Modiga Lovisa rullar sig i snön utanför stugan!

Ett år äldre

Den 18 februari 2008 fyllde Allan 40 år och vi befann oss på varmare breddgrader. När vi kom hem så firade vi honom ännu mer och han fick bl.a. en stor magnum flaska med champange av sin bror. Den har vi inte haft något bra tillfälle att tagit fram förrän nu. I onsdags var det ett år sedan han fyllde 40 - det var värt att fira (och ingen i vår familj har ju någonsin varit så gammal..)

Tålamod

Befinner oss just nu i Kloten hos goda vänner. Idag var det premiär för barnen i slalombacken. Dom har aldig någonsin varit så förväntansfulla, oj oj oj vad dom har tjatat. När ska vi åka, när är vi framme, är vi inte framme nu osv. osv. Väl framme så ska det på med utrusning, köpas liftkort (1720:-) Allan gick iväg och hyrde sin utrustning (det ingick tyvärr inte i liftkortsavgiften) vantar skulle dras på och hjälmar skulle sittas perfekt.
Kära Ullis som är lite rutinerad fick spänna på allas pjäxor Här är det mina hon fixar med. So far so good.




Vi började i barnbacken. Lovisa fixade allt galant, efter andra åket var hon fast - det var det roligaste hon någonsin gjort. Därmot ramlade Sofia det första hon gjorde i liften och blev skräckslagen. Allan fick ta henne mellan benen både i liften och i backen, men hon ville mest fika. Vid fikat fick hon het choklad på låret och skållade sig. Inte bra, nu var hon fast besluten att hon aldrig någonsin skulle åka skidor mer. Hon skulle hem! Jag fick sitta kvar i värmestugan och vänta tills hon lugnat ned sig något och började så smått övertala (läs hota/muta) henne. Allan anslöt efter ett tag och vid tretiden när vi höll på att ge upp lossnade det. Hon blev överlycklig! Imorgon åker vi igen.

Öga mot öga

Gick en promenad i parken idag eftersom vi ska ha sportlovsöppet torsdag-söndag. Det var verkligen helt fantastiskt. Man blir lite hemmablind. Dels sitter jag ju mycket på kontoret och pratar om djuren, men man har också gått några varv i djurparken och är så van och se alla tigrar, lejon, vildhundar, krokodiler och apor. Fast idag var det ett tag sedan jag bara gick omkring och njöt och upptäckte djuren lite mer.

Alla djur som var ute var pigga och nyfikna - de kom fram och man kom dem väldigt nära. Helt plötsligt händer det - jag står öga mot öga med tigern Bargus, vår sumatrahane. Det är så enormt häftigt att jag blir tvungen att pussa honom.

Passa på att besök oss torsdag - söndag v. 8, vi har öppet 10-15, läs mer här!

Piggeroger

När jag var yngre och bodde hemma bakade mamma ofta piroger. En riktig favorit, det var med fyllningen köttfärs, ägg och vitlök. Pirogerna var med när vi åkte på alla slags utflykter, till badstranden, i skidbacken, på tågluff ute i Europa, när vi tittade på Allans första Stockholm marathon - ja ofta när vi skulle ha lite matsäck så var pirogerna helt rätt och mamma ställde upp och bakade. Nu var det ett tag sedan det bakades piroger, mina barn har aldrig ätit dem - dom vet inte ens hur man uttalar det. Lovisa har frågat flera gånger hur dom där "piggerrogerna" smakar eftersom jag ofta har pratat om dem men aldrig kommit till skott att baka själv. När vi nu ska på lite vintersemester skulle det passa perfekt i skidbacken. Det är dock inte plättlätt att baka dem så jag har under någon veckas tid ringt mamma och frågat! Receptet har hon i huvudet och berättar det över telefon.
- Men tror du verkligen jag klarar av att göra så goda som du, har jag frågat, hur länge ska det jäsa och hur vet man hur mycket köttfärs man ska fylla med osv osv.
Dagen efter ringer jag igen och låtsas att jag glömt bort vad hon sa och frågar på igen.
Så där har jag hållit på och tillslut fattade hon !
I kväll har hon varit hos mig och bakat underbara "piggeroger". Skidsemestern är räddad. Tack snälla mamma!

Alla hjärtans dag

Min man brukar alltid säga att jag glömmer bort alla presenter som han ger mig - det betyder väl ungefär att jag är lite krävande. Jag funderar vad det är jag glömt bort och kommer ihåg några saker jag faktiskt har förträngt:
* En fem kilo tung prydnadsgris
Kommentar: Jag samlade visserligen på grisqr men han kom och överlämnade den på jobbet och jag fick bära hem den själv....
* Gele-BH
Kommentar: En BH fylld med gelé, den var helt okej men känslan att han inte var nöjd infann sig...
* En värmedyna
Kommentar: Min man hade fungerat som ett element till mig när vi skulle sova eftersom jag alltid var så kall och han så varm. Jag förstod att det var slut med det.
* Nejlikor
Kommentar: Min hatblomma, han trodde att han köpt 20 rosor för 19.90!

Men igår glänste han till! Åh jag blev nöjd. Ja det var ju inget inget kort med på presenten och prislappen satt kvar. Men den sitter perfekt!

Supermammy

Ska åka på lite vintersemester i slutet av kommande vecka och då vill man ju vara en sådandär supermamma som fixar, trixar, packar och donar. Eftersom veckan är fullplanerad fram till vi ska åka så var det denna helg som allt skulle ske. När kl. var 19.30 hade jag ännu inte prickat av något på min lista fick jag lite smått ångest och frågade mina barn om de ville baka bullar. De ville dom!

Lili & Susie

När jag såg Lili & Susie idag på Melodifestivalen så befann jag mig i slutet av 80-talet. Det var pinsamt redan då att tycka dom var bra men jag kan tycka det är ännu pinsammare nu - jag kan texterna och jag kan dansa till dem också och faktiskt så tycker jag att det svänger lite.  Jag hoppas dom går vidare till final.

Jag mötte Lassie

I morgon bänkar jag mig framför Let´s Dance - mitt favoritprogram jag kommer heja på Tobias för vi är så himla "tajta" han och jag!

Arbetskamrater

Jag har väldigt många olika arbetskamrater - idag när jag gick ned till Torpikhuset stötte jag på min vän Leguanen. Han är så himla bra på att lyssna!

En liten dröm

Jag kommer hem från jobbet, inte en enda sko snubblar jag över -alla står prydlig och fint i skostället (inkl. mina egna). Maten står och puttrar på spisen och barnen har packat upp sina skolväskor. Idag är det tvättdag och tvätten ligger färdigsorterad i trådbackarna så det är bara att mata på maskinen - jag passar på att stryka, det går fort för stryktvätten har jag hängt ut väl så det är knappt några skrynklor alls på den - en del tröjor kan jag bara vika ihop. När det är dags för skjortorna kommer Johan Glans och slår sig ned och vill testa några nya Stå-uppakter, jag bara skrattar, skrattar och stryker. När jag sorterar strumporna så hittar jag alla par på en gång och barnen tar direkt sina högar och lägger ned dem fint i sina lådor. Maten är klar, och Glans stannar kvar på middag!
Nu vaknar jag, för jag har hittat 51 udda strumpor i strumplådan - var f-n är resten!

Snö i Skeppartorp

Jag känner folk som just nu befinner sig på varmare breddgrader. Här hemma gör vi det bästa av situationen...

Ett fotbollsmål i snö
Traditionell snögubbe

och en som alltid ska vara värst....

IKEA

IKEA Västerås fick äran att ha oss på besök idag. Ett litet söndagsnöje eftersom denna söndag var fri från idrott (bortsett Lovisas handbollsmatch men den var redan kl. 9.00 och då låg jag och sov..).

Men vad hände, helt plötsligt satt jag i bilen på väg hem utan att ha handlat någonting - inte ens värmeljus. Vi skulle titta på ett nytt datorbord men hitta inget, men för den skull behöver man ju inte åka hem tomhänt! Hur lyckades Allan med det, jag försöker om och om, gå igenom vad som hände när vi bara flög förbi husgeråden, tygerna och lampavdelningen, jag hade tom laddat med en stor gul påse men den förblev tom - jag kommer fortsätta gå igenom vad jag gjorde för fel som gick in i Allans fälla för det kommer aldrig någonsin hända igen.

Ett vanlig vecka

Måndag:konferens missar träning och föräldrarmöte
Tisdag: konferens åker direkt till träning
Onsdag: jobbade lite längre åt oss mamsen
Torsdag: skjutsar och hämtar barn till handbollsträning
Fredag: träning
Lördag: tävling, på plats i hallen kl 7.30 hemma 19.30.
Melodifestival! Ligger och funderar vilka kläder jag skulle passa bäst i som artisterna har på sig den svarta skinnskapelsen som första rocktjejen har eller de lila Alcazarsfodralen med korsett eller kanske Ugglas turkosa gummistövlar? Jag väljer det lila fodralet men ångrar mig - passar inte i lila så jag behåller mina tränarkläder som jag haft sen tidigt tidigt i morse dem kommer jag förövrigt somna i för nu är jag trött.

Semester

Bad boy har tagit med sig datorn till Thailand. Han klarar sig inte utan mig i två veckor. Men jag är inte lika rädd för honom när han befinner sig på andra sidan jorden.Därför har jag varit lite dålig med uppdateringar.

Nya tatueringar

I morgon åker Bad Boy till Thailand och jag tror han kommer att tatuera sig.
Tänk om han kommer hem så här:

För ett år sedan...

...åkte vi till Thailand för att fira makens 40-årsdag. Med min onda rygg som visserligen börjar bli bättre så skulle det inte vara helt fel att åka - det var ju för skönt med all massage vi unnade oss. När vi kom fram till Thailand så hade vi glömt bort koden till vår helt nya resväska så vi fick bryta oss in i den och sen var den förstörd...Men det var billigt med resväskor där så vi köpte en ny. Eftersom det var billigt passade vi på att köpe en lite större väska. Där i affären såg storleken helt okej ut men när vi kom hem så kände vi att"lite större resväska" var ett ganska milt uttryck. Resväskan var maximega stor. Hela vår familj fick plats i den - pinsamt stor var den och vi kommer förmodligen inta använda den någon mer gång.

För att fira ett år sen Thailand gick jag och köpte en ny resväska idag!

Bättre rik och frisk...

...än fattig och sjuk. Just nu är jag ledbruten. Jag gjorde årets vurpa igår. Gick på en sandad nedförsbacke men lyckades pricka in en liten isfläck. Pang - på en halv sekund låg jag raklång på marken. Fattade ingenting ibland kan jag få slowmotion-känsla när man ramlar men nu låg jag bara där på marken och kunde inte andas - jag tappade luften. Mina arbetskamrater trodde nog jag var döende för jag kunde inte svara på deras frågor om jag gjort mig illa, jag bara kved. Idag kan man väl lungt säga att jag känner av fallet....
Men en liten positiv grej; orsak till fallet var hala utslitna kängor. Nu ska jag köpa nya!

Trevlig kväll

Jag orkade inte skriva någonting igår för jag var trött - och jag är fortfarande trött.....

Hotellnatt igen

Befinner mig åter igen på hotell för en tvådagarskonferens.
Har mycket bra bilder, dessvärre dålig uppkoppling så så jag får skriva mer i morgon.