Läger

Äldsta dottern har varit på sitt första riktiga träningsläger med övernattning. Till saken hör att hon är extremt mammig och pappig eller framförallt ligga-i-mammas-och-pappas-sängig.

Vi hade laddat länge för detta två- dagarsläger, varit och shoppat bra-att-ha-grejer osv.

Jag kommer ihåg hur det var jag åkte på läger. Då vinkande man hej då vid samlingsplatsen och så var det ingen kontakt alls förrän man kom hem. Man kunde ringa från en telefonautomat om man ville men helst sparade man slantarna till dextrosol som var det enda tillåtna godiset. Man sov på liggunderlag. Jag blev dock ganska snart uppgraderad till en luftmadrass med inbyggd kudde (knölig som fan men dock lite högre än liggunderlag), den fick man blåsa upp om man inte lyckats pula ned en liten liten fotpump. De fanns de som hade lyxpumpar med sig, den pumpen ställde man mellan benen och handpumpade. Hade man tur fick man låna. Till det en tunn sovsäck.

Lite annorlunda idag kan man lugnt säga.

Först får Allan ta ledigt från jobbet för att skjutsa Lovisa - de har samling på fredag eftermiddag. På plats får hon separationssångest direkt och Allan får absolut inte lämna lägret. När han blir hungrig och vill åka hem vid åtta mutar han henne(det är lite så vi jobbar i vår familj ...). Hon förhandlar sig till 20:- + ett par nya träningsshorts. Efter tusen pussar och kramar får han äntligen lämna och det går bra och hon ringer tom med en glad röst och säger godnatt.

Men vi kan knappt sova för vi tror hela tiden att hon ska ringa så när vi vaknar på morgonen utan att hon har ringt är vi nästan lite sura - saknar hon inte oss? Men hon har sovit skönt kan jag lova. Den lyxigaste luftmadrassen på hela bygget (en muta förstås). Den är eldriven och självuppblåst och en halvmeter hög (skämmigt hög). Den dyra sovsäcken jag hade köpt hade hon lämnat hemma och smugglat med sig mitt sköna duntäckte. Detta upptäckte jag när jag skulle gå och lägga mig och helt plötsligt fått ett tunt fibertäckte i min säng.

Men vad nöjda vi var hela familjen när hon kom hem - två nätter på träningsläger. Det firade vi med att hon fick sova i våra sängar.....

Hur går det för mig?

Okej okej, jag har kanske inte varit ute och gått varje morgon - inte varannan morgon heller, inte ens var tredje morgon har jag gått. Men jag har tagit igen det på kvällarna - kanske inte alla kvällar, men några kvällar iallafall.

MEN, jag går på en diet. Jag har aldrig gjort det förut och det är den sjukaste dieten man kan tänka sig - men om den berättar jag mer när jag har gått ned i vikt och är lika slim som längdhoppstjejerna från VM.

Kola på jobbet

Det här är den godaste kolan som finns. Bäst är choklad, men salmiak kommer på god andraplats. Den kostar 20:- och några gånger denna sommar har jag köpt denna ljuvliga kola. Som tur är kostar den 20:- så man blir lite sparsam och tar den bara någon gång ibland när man tycker att man är värd det. Just nu ligger dessa gratis på vårt kaffebord .

Detta tillfälle kunde inte ha kommit sämre i mitt nya liv.

Idrottsmamma

Det allra första föräldrarmötet vi gick på med Lovisa var ju otroligt spännande. Hon var 6 år och hade börjat spela fotboll. Med glädje tog man emot lotterna som skulle säljas och kände sådan föreningsmoral, lättsålt var det också, mor- och farföräldrar köpte som bara den, för det var ju deras första barnbarn som sålde för klubben. Tom jobbet i kiosken var riktigt roligt. Man kokade kaffe med omsorg, livrädd för att just mitt kaffe skulle smaka illa. Nu en så där 100 föräldrarmöten senare ser det ut så här; Det ska städas, funktionäras, man ska gå på kurs och sälja lotter (skrapa massor av nitlotter), jobba på bingo, inventera, sälja korvar(köpa korvar), jobba som vaktmästare, gå på husråd, fixa fika, sitta i styrelser och föräldrarföreningar m.m. m. m. m.m.

Jag känner inte samma entusiasm.

Mitt kära grönsaksland

Jag har fortfarande inte gett upp hoppet med mitt grönsaksland. Jag har lyckats få upp jättegod sallad som vi haft på mackorna, lite dill och persilja. Men mest har jag sett fram emot mina morötter. Jag tycker om att skala upp lite och lägga i en skål och gå och smaska på lite då och då. Idag gav Allan dock upp och köpte "köpemorötter". Han tror inte på mina morötter längre.

Mitt nya liv har börjat

Jag tog sovmorgon i morse ....till 6.00 . Jäklar vad stolt jag blev över mig själv. Jag både promenerade och sprang i en timme. Nu är jag på G....

Har dessutom ny frisyr. Jag kände mig riktigt snygg där jag satt i frisörstolen. Vi satt och småpratade lite om bl.a svininfluensan.

-Det är ju lite jobbigt att vi yngre är värst drabbade säger min frisör och jag jakar med, men sen fortsätter hon och säger

-ni äldre är ju inte alls i riskzoonen....

Jag blev skitful håret och kommer aldrig mer gå dit.

Ny termin nytt liv

Känner att nu när sommaren är förbi (ja nästan i allafall) med lata dagar i hängmattan så måste jag ta tag i beach 2010. Vet inte riktigt när jag ska börja det livet det kommer alltid någonting emellan (typ en god ost el. något). Men jag tror jag ska börja i morgon. Jag har lagt fram kläderna för en tidig morgonpromenad och känner mig lite kaxig när jag så här strax före midnatt berättar att jag (kanske) kommer stiga upp kl. 5.30 för en timmes promenad.