Gymnastik är min sport. Jag tycker inte det finns något mer fantastiskt än att se tempoflickisar på matta, en fin bomserie eller thsukaharas på hopp. Raka ben och sträckta tår är som konst i mina ögon. Båda våra tjejer började med gymnastik - kanske hade de inga val men de har tyckt det varit otroligt roligt. Men sen har de även börjat med bollsporter. Fotboll var det vi som såg till att de började med men handboll däremot har åtminstone den äldsta tjatat sig till. Vi tyckte det var lite för mycket för henne men hon tjatade verkligen sönder oss. Det ledde till att hon i höstas la av med gympan. Men jag tyckte det var helt okej. Man ska göra det man tycker är roligt och det innebär att jag fick lite mer ledig tid. Jag har börjat tycka om att vara handbollsmamma. Vi har nära till hallen, det tar inte vansinnigt mycket tid i anspråk en match tar ca 2,5 timme med samling och dusch (jämfört med en gympatävling som tar ca 10 timmar för 4 min tävlande...). Jag börjar tom känna att jag gillar handboll mer än gymnastik.
Tills häromdagen då jag helt ovetandes blev någon slags tvättansvarig för hela laget.
22 tjejer är dom i laget!
Julstämning till max.
